Ansvarig utgivare
AI har snabbt blivit en naturlig del av vardagen i design-, kommunikations- och mediebranschen. Formgivare, skribenter och kreatörer använder i allt högre grad AI-verktyg för att effektivisera arbetsflöden, utveckla idéer och förfina sitt uttryck. Samtidigt förändras lagarna runt tekniken, både genom svensk lagstiftning kring upphovsrätt och via beslut på EU-nivå, bland annat genom den kommande AI-förordningen. Därför räcker det inte längre att fråga vad tekniken klarar av – man behöver också förstå vad man får och bör göra.
Upphovsrätt – grunden för en fungerande kreativ ekonomi
Upphovsrätten är navet som gör kreativt arbete bärande som yrke. Den ger upphovspersonen ensamrätt att bestämma hur ett verk används, licensieras och sprids. Den gör det möjligt att agera när någon kopierar eller använder material utan tillstånd. I Sverige uppstår upphovsrätt automatiskt när någon skapar ett verk och når så kallad verkshöjd. Alltså när det bär spår av självständighet och originalitet. Det kräver ingen registrering.
Rättigheterna omfattar bland annat rätten att kopiera verket, göra det tillgängligt för allmänheten och vidareutveckla det i form av bearbetningar. Det går däremot inte att skydda idéer i sig. Det är i så fall det konkreta uttrycket av idén som omfattas.
Mänskligt upphov och AI – var går gränsen?
En knäckfråga i dagens AI-användning är hur man ska se på upphovsrätten när delar av eller hela skapandeprocessen sker med hjälp av generativa modeller. I både svensk och europeisk praktik är utgångspunkten att upphovsrätt normalt förutsätter en mänsklig kreativ insats. Material som helt och hållet är genererat av en maskin, utan egna kreativa val från användaren, har svårt att nå verkshöjd.
En kort och allmänt hållen prompt eller ett knapptryck räcker därför sällan för att ge upphovsrättsligt skydd, medan mer omfattande och självständiga kreativa beslut – där människan styr uttryck, stil, komposition eller innehåll – i större utsträckning kan göra resultatet skyddat. Exakt var gränsen går är fortfarande under utveckling, men det är människans skapande roll som är avgörande.
”Fair use” finns inte i Sverige
Mycket av debatten om AI och upphovsrätt utgår från USA och därmed från begreppet fair use. Fair use tillåter under vissa omständigheter användning av andras verk utan tillstånd. Den konstruktionen finns inte i Sverige. Här bygger systemet i stället på begränsade undantag från upphovsrätten, till exempel citaträtten eller möjligheten att använda verk för privat bruk. Undantagen är snäva och man kan sällan använda dom för AI-träning eller kommersiell produktion. Slutsatsen är enkel: att något är tekniskt möjligt innebär inte att det är juridiskt tillåtet.
Var kommer träningsdatan ifrån?
En fråga som blir allt viktigare för professionella användare är ursprunget till träningsdatan. Det rör sig om vem som skapat materialet som modellen är tränad på, hur det samlats in och vilka licenser eller samtycken som gäller. Många kommersiella modeller är fortfarande relativt slutna när det gäller insyn i träningsdatan, medan många öppna modeller är tekniskt transparenta, men otydliga när det gäller datakällor. På EU-nivå rör sig lagstiftningen mot större krav på spårbarhet och redovisning, vilket kommer påverka användningen av verktygen framöver.
För kreatörer innebär det att val av AI-verktyg inte bara handlar om funktioner, utan även om hur trygga man själv och ens uppdragsgivare känner sig inför datans ursprung.
Licenser för AI-output – vad äger du egentligen?
När en AI-tjänst skapar en bild, text eller video och du laddar ner filen betyder det inte automatiskt att du har full äganderätt till innehållet. Dina möjligheter att använda materialet är styrda av användarvillkor och licenser. De kan dessutom skilja sig åt mellan gratisanvändare och betalande kunder.
Frågor som ofta blir avgörande är om materialet får användas kommersiellt, om rättigheten är exklusiv eller kan delas med andra, om licensen kan återkallas samt om innehållet får säljas vidare eller licensieras till tredje part. Det är därför klokt att se licensavtalen som en lika viktig del av verktyget som knapparna på skärmen.
Vem tar smällen vid en tvist?
Allt fler börjar också titta på frågan om ansvar när något går fel. Indemnitet innebär att en leverantör lovar att stå för försvar och eventuella skadestånd om en användare blir stämd på grund av påstådda intrång. Vissa AI-plattformar erbjuder sådant skydd, ibland med begränsade belopp, medan andra tydligt lägger hela risken på användaren. För frilansare, byråer och utbildningsanordnare i Sverige kan det därför vara nödvändigt att inte bara läsa villkoren, utan också se över sina egna avtal och försäkringar.
Opt-out – använder man ditt material för att träna modellen vidare?
En annan fråga som hamnar i blickfånget är hur det material du laddar upp eller genererar får användas i framtiden. Många plattformar använder detta innehåll för vidare träning av sina modeller, ibland med möjlighet för användaren att välja bort det, ibland utan sådan möjlighet och ibland med inställningar som är allt annat än lätta att hitta. Det är särskilt viktigt när du arbetar med kunduppdrag, sekretessbelagda projekt eller unika stilar som du inte vill ska gå tillbaka in i modellen
Hur olika AI-verktyg hanterar dessa frågor
När det gäller Adobe Photoshop med AI-funktioner anger Adobe att man inte använder användarmaterial för att träna deras generativa modeller. Ett undantag är innehåll som aktivt är uppladdat till Adobe Stock, där andra avtalsvillkor gäller. Licensvillkoren skiljer sig åt beroende på om funktionen är i betaversion, om användaren har ett gratiskonto eller ett betalabonnemang.
Adobe Firefly
Vissa Firefly-baserade funktioner för betalande användare är omfattade av en form av ansvarsskydd, så kallad indemnitet. Det innebär att Adobe i viss omfattning kan täcka krav som rör intrång, inom fastställda beloppsgränser. För material som är uppladdat till Adobe Stock finns ingen möjlighet att välja bort att det blir använt i träning. För betalande användare som arbetar i ordinarie versioner uppger Adobe däremot att varken indata eller utdata är använd för att träna modellerna.
Midjourney
Midjourney v9 bygger i stor utsträckning på mycket omfattande bild- och textmaterial som är insamlad från öppna källor på internet. En betydande del av detta kommer från stora dataset som LAION-5B, där även upphovsrättsskyddade verk ingår. När det gäller licenser gäller att betalande användare i praktiken har så långtgående ägande- och användarrättigheter som möjligt enligt gällande lag. Gratisanvändare är bundna av licensen Creative Commons BY-NC 4.0. Det betyder att man inte får använda materialet kommersiellt och att man måste ange upphov.
Midjourney erbjuder inget ansvarsskydd vid eventuella intrångstvister, vilket innebär att användaren själv bär hela risken. Det finns inte heller någon möjlighet att välja bort att egna bilder, uppladdningar eller promptar blir använda i fortsatt modellträning; även användning i så kallat stealth-läge påverkar inte detta.
OpenAI
För OpenAI:s DALL·E 4 och ChatGPT-4 Vision är träningsdatan en kombination av fritt tillgängligt material, licensierade dataset och material som är insamlat med olika former av avtal. Vissa källor är bortfiltrerade, exempelvis sådana som är tydligt spärrat. När det gäller rättigheterna till det genererade innehållet har användaren normalt en bred rätt att använda resultatet, även i kommersiella sammanhang.
Det ansvarsskydd som OpenAI erbjuder gäller främst företagskunder, såsom Enterprise-lösningar och API-användare, men omfattar inte användare av gratistjänster eller vanliga Plus-abonnemang. OpenAI anger också att kundinnehåll inte används för att träna modellerna utan uttryckligt samtycke. Det innebär att vidare träning inte sker automatiskt på användarnas material.
Google Gemini
Du äger allt material du skapar med Googles Gemini och du får använda det fritt, även kommersiellt. Google gör inga anspråk på upphovsrätt till dina genererade bilder eller texter.
Det finns dock två viktiga begränsningar. Eftersom verket är skapat av en AI (inte en människa) kan det oftast inte upphovsrättsskyddas. Det kan alltså vara svårt att hindra andra från att kopiera det. I gratisversionen kan Google använda din egen data för att träna sina modeller. Endast med företagsversionen (Gemini för Workspace) är din data helt privat och skyddad från AI-träning.
Det finns vissa villkor för att det här skyddet ska gälla. Om du skriver en prompt som specifikt ber om att kopiera ett skyddat verk (t.ex. “Skapa en logga som ser exakt ut som Nikes”), gäller inte skyddet. Inte heller om du har stängt av eller kringgått Googles inbyggda säkerhetsfilter och ansvarssystem. Skyddet gäller oftast inte om det rör sig om varumärken, utan fokuserar främst på upphovsrätt.
Hur arbetar man klokt i praktiken?
Ett modernt och professionellt arbetssätt med AI handlar därför om mer än teknik. Det kan handla om att dokumentera hur material har är framtaget. Spara viktiga villkor när man levererar till kund och undvika att använda känsligt material i träningssammanhang. Var tydlig kring hur AI används i uppdrag och håll dig uppdaterad om den juridiska utvecklingen. På så sätt kan du kombinera kreativ lekfullhet med juridiskt fotfäste – en utmärkt kombination i en tid där algoritmer och lagböcker springer ikapp med varandra.
AI är fantastisk turbo på kreativitet, men i Sverige gäller fortfarande samma gamla sanning – respektera upphovsrätt, dokumentera ditt arbete och var tydlig i avtalen. Resten är teknik, och teknik brukar vi människor bemästra rätt bra med lite tålamod och nyfikenhet.
Vill du lära dig mer om AI?
Vi har AI-kurser både i Klassrum, Online och på Distans
AI-sammanfattning
- AI revolutionerar design- och mediebranschen, men juridiska frågor kring upphovsrätt blir mer komplicerade.
- Upphovsrätt ger skaparen ensamrätt att bestämma hur verk används, men AI-genererade verk får ofta begränsat skydd.
- Svensk lag har inga ‘fair use’-bestämmelser, vilket innebär att teknisk möjlighet inte alltid är juridiskt tillåten.
- Användare av AI-verktyg måste förstå villkor och licenser för att veta vilka rättigheter de har över genererat material.
- Ett klokt arbetssätt med AI innebär dokumentation, tydlighet kring användning och att följa juridiska förändringar.
>> Läs om lagen “Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729)”
