Tillgänglighetslagen – är din webbplats tillgänglig?

Den 28 juni 2025 träder tillgänglighetslagen, tvingande lagkrav på tillgänglighet för webbplatser och digitala tjänster i kraft i hela Europeiska Unionen, inklusive Sverige. För många företag inom den privata sektorn innebär detta en stor förändring i hur de måste utforma och underhålla sin digitala närvaro. Långt ifrån att vara en marginell teknikalitet, representerar de nya reglerna ett paradigmskifte som placerar digital jämlikhet i centrum för affärsverksamheten.

De nya bestämmelserna härrör från Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882, mer känt som Europeiska Tillgänglighetsakten (European Accessibility Act, EAA). I Sverige har det här blivit lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Syftet är tydligt: att undanröja de digitala barriärer som idag hindrar uppskattningsvis 135 miljoner människor med funktionsnedsättningar inom EU från att fullt ut delta i samhället och ta del av digitala tjänster på lika villkor.

“Till skillnad från tidigare lagstiftning, som primärt riktat in sig på den offentliga sektorn genom den så kallade DOS-lagen, breddar den nya lagen ansvaret till att omfatta en betydande del av den privata sektorn. Följaktligen innebär detta att en mängd företag som tidigare inte haft formella tillgänglighetskrav på sig nu måste agera skyndsamt för att undvika kännbara sanktioner.”

Vilka branscher och tjänster omfattar tillgänglighetslagen?

En central fråga för alla företagare är givetvis: “Gäller detta mig?”. Svaret är att en bred palett av branscher och tjänster är berörda. Om ditt företag tillhandahåller någon av följande produkter eller tjänster till konsumenter är sannolikheten stor att ni också ingår bland berörda företag:

• E-handel: Alla webbplatser och appar som säljer varor eller tjänster online.
• Bank- och finansiella tjänster: Internetbanker, betalningslösningar och andra finansiella digitala gränssnitt.
• Telekommunikation: Tjänster för elektronisk kommunikation, inklusive webbplatser för abonnemangshantering.
• Persontransporttjänster: Webbplatser och appar för bland annat flyg-, buss-, tåg- och färjeresor, inklusive biljettförsäljning och trafikinformation.
• Audiovisuella medietjänster: Streamingplattformar och play-tjänster.
• E-böcker: Plattformar för distribution och läsning av e-böcker.

Det är viktigt att notera att även de webbplatser och appar som är kopplade till dessa tjänster måste uppfylla kraven. Lagen specificerar dock ett viktigt undantag: mikroföretag, definierade som företag med färre än 10 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger 2 miljoner euro, är undantagna från dessa krav.

Vad innebär Tillgänglighetslagen i praktiken?

Kärnan i de nya tillgänglighetskraven är efterlevnad av den internationella standarden Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.1 på nivå AA. WCAG är utvecklad av World Wide Web Consortium (W3C) och utgör en global referenspunkt för hur man skapar tillgängligt webbinnehåll. Standarden bygger på fyra grundläggande principer:

• Möjlig att uppfatta (Perceivable): All information och alla komponenter i ett användargränssnitt måste presenteras på ett sätt som användare kan uppfatta. Det innebär bland annat att:
  • Alt-texter: Alla bilder och icke-textuellt innehåll måste ha en textbeskrivning (alternativtext) som kan bli uppläst upp av skärmläsare.
  • Textning och syntolkning: Videor och ljudinspelningar ska ha textning för hörselskadade och i vissa fall syntolkning för synskadade.
• Hanterbar (Operable): Användare måste kunna hantera gränssnittet och navigera på sidan. Detta inkluderar:
  • Tangentbordsnavigering: All funktionalitet på webbplatsen måste vara möjlig att använda med enbart tangentbordet, utan krav på en mus.
  • Tidsgränser: Användare måste ha tillräckligt med tid för att läsa och använda innehållet.
• Begriplig (Understandable): Informationen och hanteringen av användargränssnittet måste vara begriplig. Exempel på detta är:
  • Tydligt språk: Texten ska vara lätt att läsa och förstå.
  • Förutsägbar navigering: Webbplatsen ska ha en konsekvent och logisk struktur som gör det enkelt för användaren att orientera sig.
  • Felhantering: Om användaren gör ett fel i ett formulär ska felet tydligt vara identifierat och beskrivet.
• Robust (Robust): Innehållet måste vara tillräckligt robust för att kunna tolkas på ett tillförlitligt sätt av ett brett spektrum av användarprogram, inklusive hjälpmedelstekniker som skärmläsare. Detta innebär en följsamhet till webbstandarder och bästa praxis i kodningen.

Utöver de tekniska kraven på webbplatsen tillkommer även administrativa skyldigheter. Företag måste bland annat kunna tillhandahålla information om hur deras tjänster uppfyller tillgänglighetskraven och ha rutiner för att hantera klagomål och brister.

Mer än bara böter

Att ignorera de nya lagkraven kan bli en kostsam affär. I Sverige är det Post- och telestyrelsen (PTS) som har huvudansvaret för tillsynen, med stöd av andra myndigheter för specifika sektorer. Om en webbplats eller tjänst inte uppfyller kraven kan PTS utfärda ett föreläggande om att åtgärda bristerna. Om man inte följer Tillgänglighetslagen kan det leda till kännbara sanktionsavgifter, som kan uppgå till mellan 10 000 och 10 miljoner svenska kronor, beroende på överträdelsens allvar och företagets storlek. I värsta fall kan produkter och tjänster som inte lever upp till kraven bli förbjudna.

Men de finansiella påföljderna är bara en del av bilden. De affärsmässiga riskerna med en otillgänglig webbplats är minst lika betydande. En digital närvaro som exkluderar en stor del av befolkningen innebär missade affärsmöjligheter och en begränsad kundbas. I en tid då konsumenter i allt högre grad värderar socialt ansvar och inkludering, kan bristande tillgänglighet leda till allvarlig anseendeförlust och skada varumärket.

Tillgänglighetslagen – från krav till möjlighet

Tidsfristen för tillgänglighetslagen, den 28 juni 2025, närmar sig med stormsteg. För de företag som ännu inte påbörjat sitt tillgänglighetsarbete är det hög tid att agera. Här är några praktiska steg att ta:

1. Informera och utbilda: Se till att ledning, utvecklare, designers och innehållsskapare förstår vad de nya kraven innebär.
2. Genomför en nulägesanalys: Granska era nuvarande webbplatser och digitala tjänster. Använd både automatiska testverktyg och manuell granskning (gärna med hjälp av användare med funktionsnedsättningar) för att identifiera brister i förhållande till WCAG 2.1 AA.
3. Skapa en handlingsplan: Prioritera de identifierade bristerna och skapa en realistisk tidsplan för att åtgärda dem.
4. Integrera tillgänglighet i arbetsprocesserna: Tillgänglighet är inte ett engångsprojekt, utan en kontinuerlig process. Se till att det blir en naturlig del av all framtida utveckling och allt innehållsskapande.
5. Dokumentera och publicera: Upprätta och publicera en tillgänglighetsredogörelse på er webbplats som beskriver hur ni arbetar med och uppfyller kraven.

Istället för att se lagen som en börda, bör företag se den som en möjlighet. En investering i tillgänglighet är en investering i bättre användarupplevelser för alla, en starkare varumärkesprofil och en bredare marknad. Genom att bygga en digital värld som är öppen för alla, bygger vi inte bara bättre företag – vi bygger ett mer jämlikt och rättvist samhälle. Klockan tickar, och den 28 juni är det dags att visa att din webbplats är redo för framtiden.